En stor del av helgen ägnades även åt att hitta ägaren till en liten vilsen, hungrig kattunge som plötsligt dykt upp i kvarteret där mina föräldrar bor. Under ett par dagar hade den gått in i andra grannars garage och altaner för att sova och den verkade inte riktigt veta vart den skulle ta vägen. Den var verkligen jätteliten och vi gissade att det var en ganska ung katt. Hon var supersocial och väldigt kontaktsökande, så det var inga problem att ta henne på armen och knacka dörr i området för att se om det var någon som kände igen den. En promenad som tyvärr blev utan resultat. Så hon fick följa med in i värmen och få mat och vatten medans vi fortsatte sökandet. Jag tog lite bilder och la ut en annons om upphittat på Facebook i ett par grupper med anknytning till området. Här blev det bättre napp! Med hjälp av facebook hittade vi ägaren på några timmar och det visade sig vara en liten tjej, på nu ungefär 8 månader, som smitit ut från sitt hem på andra sidan stan och försvunnit i november förra året. Gissa om husse och matte blev glada över att få hem sin fyrbenta vän? För visst är hon söt?!
Den här historien fick ett lyckligt slut och katter kan ju smita ut utan att det är meningen att de ska få gå ut. Men jag vill verkligen uppmana alla kattägare där ute i vårt avlånga land att aldrig släppa ut era katter innan de är både kastrerade och ID-märkta (kom ihåg att registrera märkningen!). En kastrerad katt har betydligt mindre revir än en okastrerad och en ID-märkning gör det så mycket enklare att hitta ägaren till en vilsen kisse.
/Anngert
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar